Varför missar jag alltid tomten?

Igår på julafton var hela vår familj samlad hos Carina, Anders och Victor.
Daniel var redan där när Agneta och jag kom tid på morgonen.
Det var en härlig dag med hjärtlig samvaro utan stress.






Victor provade tomteluva medan han körde omkring en låda med leksaker.














Vi åt frukost tillsammans och sedan blev herrarna i olika åldrar tillsagda att gå och kompletteringshandla.

Carina och Agneta stökade i köket och åstadkom en välsmakande jullunch medan vi var borta.
Daniel gick hem med maten, medan Anders och jag tog en extra sväng med Victor. Han hade somnat i vagnen på hemväg från affären.







Daniel satte sig i soffan och tog SATS inför julbordet.












Pappa Anders och Victor läser i en bok med stor inlevelse medan vi väntar på att tomten ska komma och hälsa på.







Vi andra förberedde oss på olika sätt inför tomtebesöket.






Jag tog en lur på soffan och mamma Carina hittade ett hål i godispåsen, som Daniel hade haft med.




Sedan blev jag ombedd att gå ut och köpa tidningen. På julafton ska man ju vara extra snäll och lydig, så jag gav mig ut i Krokslätt för att leta efter en tidningskiosk. Det var lättare sagt än gjort att hitta en tidning - som ingen antagligen skulle läsa i alla fall.
När jag kom hem igen, visade det sig att en tomte, som pratade finlandssvenska och påstod sig komma från Rovaniemi, hade varit där.
Det är likadant varje år. Han dyker alltid upp när jag inte är där.






I år hade han tydligen lånat mina glasögon och på Daniels uppmaning öppnat mina julklappar.
Det var ju trevligt att kunna få bidra med glasögon, så att julklapparna kom till rätt mottagare.














Victor trivdes gott med tomtens besök. Han hade ju varit mycket snällare än vi andra, så de flesta julklapparna hamnade hos honom.
















En tavla är bra när man vill skriva sina intryck från julaftonens händelser. Victor satte genast igång med detta, men ingen av oss andra förstod riktigt vad han menade...












När Victor fått på sig pyjamasen lekte han med morbror Daniel. Det gick "hett till" ibland.




Blir det boxhandskar i nästa års tomtesäck?





Mormor fick hjälp med att vispa grädde till hennes "nyttiga" Ris a la Malta.



Victor gillar att trycka på knappar...

Luciafest med Victors små vänner

Dagmammorna i området hade ordnat en luciafest idag med inbjudna föräldrar och anhöriga. Mormor Agneta och jag åkte från Kungälv för att vara med Victor och hans små vänner den här morgonen. Det var mysigt och kändes jättegott att se dem allihop.
Sång och sånt blev det inte så mycket med, men samvaron var mycket bra.



Först ville Victor fly från scenen och dagmamman Eva, när han fick se mamma, pappa, mormor och morfar i publiken.




Mamma Carina fick rycka in på scenen och då kunde han tänka sig att vara kvar där.



Efteråt blev det fika med gott tilltugg - lussekatt och pepparkaka.
Victor ville gärna dela med sig av lussekatten.





Men allra bäst var det ändå att leka med kompisarna och alla saker.












För mormor och morfar var det en härlig stund med vår lille pepparkaksgubbe och hans vänner.

Glad överraskning i dagens GP

När jag steg upp i morse satt Agneta redan vid frukostbordet med GP uppslagen. "Titta här" sa hon och visade mig familjesidan.

Där fanns den här bilden, som togs vid Victors namnceremoni på Smögen i september.



Han är väldigt försigkommen vårt kära barnbarn, som kan sätta in annonser i tidningen och glädja mormor och morfar även på det sättet.
Nu misstänker jag förstås att han inte har gjort detta helt ensam. Morfar tror i alla fall att det är Victor som tagit initiativet till detta...

Jag läste i rapporten "Svenskarna och Internet 2008" att hälften av alla femåringar i Sverige har använt Internet, så det dröjer kanske inte så många år innan Victor fixar annonser helt själv via nätet.

Födelsedagsfirande för mormor och morfar

Mormor Agneta och jag har haft födelsedag i den gångna veckan båda två.

Igår firade vi detta med vår kära familj.
Vi hade några härliga timmar tillsammans och njöt av den goda maten, som Agneta hade lagat. Det blir alltid gott när hon lagar till något. Igår hade vi bestämt oss för mat, som vi unnade oss någon gång när vi hade träffats för snart fyrtio år sedan.
Agnetas farmor var kalaskokerska i Hälsingland och matlagningskonsten sitter nog i generna...

Vi är så lyckliga att det har gått bra för våra barn i livet.
De har verkligen kämpat på och gjort sitt bästa.
Som föräldrar är vi jättestolta över dem.

Naturligtvis är vi mycket stolta och lyckliga över Victors framsteg, men det kanske den uppmärksamme läsaren av min blogg har förstått tidigare...

Han fick dagen till ära använda morfars gaffel från barndomen.



Victor uppvaktade oss med fina muggar, så att vi kan njuta av vårt kaffe och tänka på honom.



Det blev andra presenter också. Den här fina buketten kom Daniel med



På min födelsedag fick jag telefonsamtal och brev från släkt och vänner.
Det är underbart att veta att det finns människor som tänker på mig och som jag kan kontakta i alla sammanhang.

Några helger med Victor och morfar

Fredag kväll kom Victor med föräldrarna för att vara hos mig till söndag kväll.

Agneta hade åkt till Smögen för att ha "Tantträff" med Victors farmor Anette och hennes kompis Lena. Här är ett exempel på vad som hände där.



Carina och Anders skulle göra förändringar hemma i lägenheten och Victor förväntades inte tillföra något positivt i den aktiviteten...

Hela dagarna var han och jag tillsammans. Det är fantastiskt att få uppleva hans utveckling i livet.

Victors morbror Daniel kom också hit både på fredag och lördag och fick vara med Victor en del också. Det var skönt att få pusta ut ibland.

Naturligtvis var det så att jag orkade mera när Carina och Daniel var små.
Det gäller att vara mera planerande med tid och aktiviteter nu, så att orken räcker till. Jag vilade en del när Victor vilade, så det blev ju inte så mycket egen tid den här helgen.

När Agneta kom hem på söndag kväll åkte vi hem med Victor till Mamma och Pappa och till det fina nya rum, som de hade gjort i ordning åt honom i helgen.

Vår digitalkamera var alltså med på Tantträffen, så därför kommer här några bilder från förra helgen när Victor var hos oss på Smögen.

Han var helt fascinerad av elden i kakelugnen. Den har funnits i huset sedan det byggdes 1890 av min Morfar och Mormor.



Det blev tid också för en del läsning tillsammans.

Victors tvåårsdag

Så här lycklig var jag igår när Victor fyllde två år.
Vi var många som var där på hans första födelsedag i Sverige.
Det var vi i den närmaste släkten tillsammans med både små och stora vänner.

Agneta och jag är mycket lyckliga över vårt lilla barnbarn. Han är en riktig solstråle och hans leende är underbart.

Det är fantastiskt hur han har utvecklats under den tid han har varit hos Carina och Anders.

Nu börjar han kunna prata med oss också. Han förstår mycket - men det gäller att upptäcka de svenska orden.

Glasögonen får numera sitta på litet längre. Det känns som om han förstår att de gör nytta. I början tyckte han att de enbart var till besvär och ville ta dem av sig hela tiden.
Vi har övat tillsammans att ha glasögon på oss, så att det blir en naturlig del i hans liv.
Tyvärr är synen inte bra på håll för hans del.




Morbror Daniel var förstås med och hade roligt med Victor.
Det är så gott att se dem tillsammans.